Trollkonsthistoria 304

Andra svartalfsupproret

Tid på året lektionen ges: Tidig sommartermin

Instruktioner

-

Ur läroboken:

Året var 1789. 36 år hade gått sedan man brukar säga att det första svartalfsupproret upphörde. Relationerna mellan svartalfer och trollkarlar var mycket dålig. Det förekom hatbrott från båda sidor, affärer som brändes ner, svartalfer och trollkarlar som mystiskt försvann och aldrig återfanns. Mellan de båda upproren hade de europeiska trollkarlarnas medeltida församling upplösts och det var en politiskt orolig tid.

Trolldomsministerierna var unga och hade inte mycket makt. De kunde inte stoppa de våldsdåd som pågick men lyckades hålla det i skymundan så mycket som möjligt. Varför har man diskuterat. Var det för att rädda sig själva från en likadan politisk skandal som det första upproret varit, eller för att många fler oskyldiga skulle råka illa ut i fullskaliga våldsamheter? De händelser som inträffade mellan upproren var trots allt inte alltför många och betraktades som incidenter mellan de inblandade individerna. Oavsett vilket kunde man inte lägga locket på i all evighet.

Den 4 september 1789 dödas två svartalfsbarn i södra Italien av en okänd trollkarl. En grupp svartalfer som tidigare fördömt våldet och därför fått fungera som talesmän för de italienska svartalferna i stort fick till ett möte med Italiens trolldomsminister. Det kallades ett krismöte i avsikt att upprätthålla freden. I själva verket hade gruppen inga sådana avsikter. Barnamordet ansåg de vara oförlåtligt och de beskyllde ministeriet för att inte ha kunnat kontrollera sina undersåtar. När mötet började gick alferna till attack. Trolldomsministern, hans sekreterare Magisäkerhetsministern och fyra aurorer som var där för att skydda ministrarna dödades. De flesta av alferna dödas också i striden. Tre stycken arresterades och kom att avrättas några veckor senare. Vid det laget var det andra upproret redan ett faktum och än en gång spreds våldet som en löpeld genom Europa.

Det andra upproret pågick i elva år och kantades av politiska lönnmord såväl som strider på gatorna. Hela familjer utplånades. Hogwarts och Beauxbatonakademin lät från och med 1791 alla elever som ville stanna kvar på det skyddade skolområdet året runt. Det resulterade i personer som aldrig lämnade sin respektive skola under de sju år de utbildade sig där.

På båda sidor började folk inse att man inte kunde fortsätta med vad som blivit ett fullskaligt krig hur länge som helst. Man behövde tid att bygga upp sina samhällen och leva normala liv, utan att ständigt hotas av våld. Vissa ansåg att den bästa lösningen var ett folkmord men både trollkarlarna och svartalferna var alldeles för många för att hela gruppen skulle kunna elimineras och dessutom fanns de i andra delar av världen.

Fredsrörelsen började tidigt men gick långsamt. Båda sidor ansåg sig ha rätt och ville inte vara först med att ge upp. Till slut, år 1790, skrevs ändå ett fredsavtal mellan trollkarlarna och svartalferna i Europa. I avtalet finns formuleringen: ”Aldrig ska vi låta en lika blodig och hänsynslös konflikt komma oss emellan. Vi ska hålla vår fred så länge vi kan och om den tar slut ska vi strida på ett mer civiliserat sätt.” Ovanligt pessimistiskt för ett fredsavtal men alla inblandade var övertygade om att det bara var en tidsfråga innan våldet skulle bryta ut igen. Man ville ha en paus, inte ett helt slut. Generationer hade växt upp med hatet mot varandra och man kunde inte föreställa sig en permanent fred. Ändå gick orden i uppfyllelse, det tredje upproret var det längsta men dödade inte på långa vägar lika många.

Lektionsförfattare: Embli